Johanna Aurora

Det gör ont när jag pratar och halsen är i allmänhet jätteöm och ond. Idag är det dag 4 efter operationen och enligt all information jag fått skall det efter denna dag bli bättre ganska fort. Det känns som att tiden bara har flugit iväg nu när jag bara sovit större delen av dygnet och gjort så lite som möjligt under resten av tiden. Snart är det dags för vardag och skola igen. Men inte riktigt än, först skall det vara helg och jag skall överraska Daniel med tårta :)

Jag saknar Lufsens snarkande och Luckys ivriga fast ändå lugna gosande. Mina hundar har mjukast päls av alla och jag saknar att gosa med de små valparna. Lufsen kommer säkert att ha växt ett kilo när jag träffar honom nästa gång, den lilla tjockisen!

Nu har jag köpt en prinsesstårta till finaste Daniel. Jag blev helt slut av den pyytelilla promenaden på ca 200m mellan lägenheten och konditoriet, säger kanske något om min fysiska styrka just nu. Expediten tittade konstigt på mig när jag kraxade fram min beställning, kanske inte så konstigt eftersom jag låter som en mupp just nu. Jag undrar om min röst kommer att förändras något när det är färdigläkt. Nu äter jag piggelin och skall nog sova lite till snart.

Idag har jag faktiskt tagit på mig vanliga kläder och smyger inte längre omkring i mysbyxor och linne, det tycker jag är ett väldigt framsteg. Jag har fortfarande jätteont i halsen och låter som en mupp när jag pratar, men nu har jag iallafall jeans och flanellskjorta ( Daniels) på mig.

Förkylningen sitter kvar i näsan och är besvärlig. Jag tar koksaltlösning som nässpray och hoppas på att det går över. Jag funderar på att våga mig ut i världen och handla en tårta till Daniel eftersom han inte fick någon tårta på sin födelsedag och framförallt för att han är så underbar att han förtjänar en riktigt fin prinsesstårta ( hans favorit ). Mjuk mat är för övrig astråkigt att äta.

Jag pillar i mig massa potatismos och någon form av quornfärsröra, det blir man mätt på ett bra tag. Jag börjar tröttna på att vara hög på smärtstillande och svag i kroppen, det ger inget i längden och jag längtar mest efter att få börja röra på mig och busa med mina små vovvar igen. Jag får aldrig nog av Lucky och Lufsen, de är de finaste hundarna i världen.

Jag har duschat och ätit lite chokladmousse och nyponsoppa. Det tycker jag är asduktigt av mig. Way to go!

Det gör så in i helvete ont i halsen, givetvis gör det mer ont när tabletterna slutar verka men det betyder inte att jag är smärtfri resten av tiden. Jag härdar ut och sover större delen av dygnet. Jag blir väldigt avdomnad och trött av medicinen, kan inte riktigt fokusera och vill helst sova. Det är jobbigt att inte kunna vara vaken som man vill i mer än några timmar innan man blir alldeles för trött igen och måste vila sig. Jag är världens tråkigaste umgängesobjekt känns det som, Daniel säger givetvis att jag är mysig och söt samt att det inte alls är tråkigt att umgås med mitt nerdrogade jag. Kanske hör det till pojkvänsrollen att vara sådär underbart snäll och förstående, i vilket fall så kan han den där rollen utan och innan och är utan tvekan den bästa pojkvännen i världen.

Jag vaknade vid 06-tiden imorse av att det gjorde så vansinnigt ont i halsen att jag bara ville skrika. Det var 7 timmar sedan jag tagit de senaste tabletterna då och de beräknas hålla i ca 6 timmar. Jag tvingade ner lite tabletter och väckte Daniel som tröstade mig och höll mig i handen tills jag somnade igen.
Nu börjar tabletterna kicka in igen, måste hinna äta något och duscha innan jag somnar.

På de olika efteroperationsbeskrivningarna står det att dag 2-4 efter operationen är värst ( på en står det dag 2-3 och på den andra står det dag 3-4) och att det då gör som mest ont. Det är inte direkt kul när det gör ont. Inte heller kul att bara orka vara uppe 1-4 timmar åt gången. Nu har jag iallafall umgåtts och myst med Daniel, sett några avsnitt av  "Världens modernaste land" och ätit potatismos och chokladmousse. Ont som fan i halsen och snart skall jag somna igen.

Nu gör det rejält ont när medicinen slutar verka. Jag sover mest hela tiden och tvingar ner lite soppa emellanåt, drömmer dock om grönsaksstavar med dipp och klyftpotatis med tzatsiki - saker jag inte kommer kunna äta på ett bra tag nu :(

Idag blir det kallt/svalt potatismos till middag ( jag får bara äta sval mat pga blödningsrisken ) och sedan finns det både chokladmousse och citronfromage att muymsa på ikväll. Om jag inte toksomnar dvs...

Kvällen igår var jobbig och halsen gjorde sig åter påmind efter en relativt smärtfri dag. Efter att jag och Daniel sett på Muminfilmen om kometen blev det marsch pannkaka i säng för mig, väl i sängen vred och vände jag på mig ett bra tag innan jag tillslut somnade när Daniel kom och lade sig. Snällaste Daniel la en madrass på golvet och sov på så att jag skulle få allt utrymme jag behövde, det är kärlek det! Vaknade vid halv sju och hade ontontont och tryckte i mig lite smärtstillande och somnade om tills Daniel skulle gå upp. Nu har jag fått i mig lite näringsdryck och skall krypa ner i sängen och fortsätta sova. Jag blir trött av att ha ont men även trött av de smärtstillande tabletterna. Antagligen är det bra för kroppen att vila så mycket som möjligt nu.

Jag som har en enorm aptit och älskar att äta, hur skall jag klara mig på en flytande kost i en vecka nu? Magsäcken har redan krympt tydligt och det känns konstigt att enbart kunna välja på kall soppa, yoghurt, barnmat eller nyponsoppa nu när jag är hungrig.

För ett dygn sedan opererades jag. Det lugnade medlet jag fick innan gjorde mig bara väldigt snurrig och det kändes som att jag var i en mardröm där jag inte kunde fokusera på något alls och allt blev dubbelt eller flöt ihop. Jag sa till Daniel att " Du förstår väl att jag inte kan ta dig på allvar, du har ju tre par ögon!".

Jag mår efter omständigheterna ok, har väldigt ont i halsen men inte mer än jag klarar av. Jag var väldigt ledsen och förtvivlad när jag vaknade upp från narkosen och de hade skickat hem Daniel och sagt att jag inte skulle vakna förrän halv sex ( jag vaknade vid fyra ). Sköterskan var iallafall jättesnäll och jag fick ringa dit Daniel så att han kunde sitta där med mig.
Jag är lite snurrig av de smärtstillande känner jag, kanske dags att jag går till sängs lite.

 När jag tankat in lite bilder i datorn kommer jag att lägga upp före- och efter-bilder på halsen här på bloggen, för dem som vill se ( Johanna L ).

Imorgon kl 07:45 skall jag befinna mig på sahlgrenska för operation. Någon gång under dagen är det tänkt att jag skall bli opererad och därefter spendera några timmar på uppvaket, natten kommer med största sannolikhet också att spenderas på sjukhuset. Jag hoppas verkligen att de låter Daniel stanna över natten eftersom jag är så vansinnigt rädd för att dö. För det första är jag rädd för att det skall hända något under narkosen och att jag inte skall vakna igen, för det andra är jag rädd för att få för mycket lugnande och smärtstillande så att jag slutar andas under natten.

Rädd.

Annars har vi varit hemma hos Daniels föräldrar och ätit en supergod indisk buffé idag och firat födelsedagar. Passar bra att jag proppat i mig massa mat nu när jag inte kommer att kunna äta någon fast föda på 1-2v.

På måndag morgon kl 07.45 är det bye bye tonsills! Det känns fantastiskt bra att få reda på det med kort varsel eftersom jag nu inte behöver gå runt och oroa mig för det i flera veckor innan.

Seminariet idag gav inte speciellt mycket matnyttigt. Mest det gamla vanliga tugget om hur man lättast undviker fördomsfällor osv. Jag är fortfarande lika dödstrött som tidigare och har dessutom blivit mer täppt i näsan, tur att jag har två små hjältehundar hemma som får mig på bättre humör. Jag skall slänga i mig lite wok och sedan ta en tupplur.

Förkylningen har flyttat sig till bihålorna och jag är återigen sådär knock-out-trött. Jag somnade som en stock igår vid 00-tiden och var dödstrött när klockan ringde vid 9, illa illa att vara dödstrött fastän man borde vara utsövd.

Annars har jag varit på ett möte med personalrekryteraren på PS communications idag och jag tyckte att det gick jättebra, nu får vi bara hoppas att det ramlar in lite eventjobb.

Jag har börjat ha håret kammat i mittbena nu, provar på det lite mest för att det är kul med lite förändringar ibland.


Ikväll är det cosmokväll på MANGO och jag tänkte kika förbi med Daniel och se ifall vi hittar något fint.

Min hårbotten mår dåligt! Det blir små skorpliknande saker i den som jag pillar på och då bildas det istället små sår :( Dumma mig som är dum mot min hårbotten med massa stylingprodukter som inte går bort riktigt. Nu har jag iallafall köpt ett djuprengörande detox-shampo som skall ta bort allt vad stylingprodukter heter, jag hoppas på att det hjälper för att få min hårbotten att bli trevlig igen.

Vi grupparbetade i över 5 timmar idag, inte illa måste jag säga. Duktigt av oss och nästan klara blev vi också. Nu har jag nyss kommit hem från en ensammåltid på Andrum ( hade dock sällskap av en skvallertidning) och har massa svart färg i håret. Utväxten blir bara värre och värre för varje gång jag färgar det känns det som, det tar max tre veckor innan jag har en centimeters utväxt och måste färga det igen. Vill man vara fin...

Annars är jag mest trött och tjurig.

"Låt den rätte komma in" var helt fantastiskt bra även som film. Självklart var det vissa delar jag saknade, men så är det ju alltid när en av ens favoritböcker filmatiseras. Känslan var rakt igenom klockren och liknade den jag fick när jag läste boken. Helt klart värd att se på bio!