Äckel
Pricken över i:et på denna vidrighetens dag var att jag just mötte en läskig man i parken nedanför när jag kvällsrastade Lucky. Hur fan komme det sig att alla pervon och äckel dras till mig? Och varför kan jag inte förena mig med tanken på att inte gå ut efter mörkrets intrång, jag skulle aldrig begränsa mitt liv på det sättet men det kanske är vad som krävs för att slippa läskiga män äckel.
Mitt i den lilla parken, ungefär vid gungorna mötte jag en medelålders man som jag inte alls hade sett komma gående mot mig tidigare. Jag blev lite chockad och höll Lucky i halsbandet för att han inte skulle rusa fram. Mannen sa att det var ok och jag släppte Lucky så att han fick hälsa. Mannen frågade om det var en busig liten hund och jag svarade att han var ganska busig. Vi detta laget var jag beredd att gå vidare men då började han prata med mig och frågade om jag ofta brukade rasta hunden där och vad hunden hette och om han behöver rastas ofta. Jag kände att det var lite obehaglig stämning i luften och ville skynda mig hem när han sträckte fram sin hand och tog tag i min och frågade vad jag hette. Jag drog åt mig handen, sa vad jag hette och att jag var tvungen att gå. Han sa att vi nog ses igen och "ha en njutbar kväll".
Det kan givetvis vara så att han inte menade något illa med det hela alls och att det bara slumpade sig så att han var i en mörk park samtidigt som jag och bara ville vara trevlig. Men mina tidigare upplevelser av äckel säger mig att om jag börjar känna mig obehaglig till mods så är det antagligen rätt.
Nu är jag hemma i min lägenhet och försöker skaka av mig upplevelsen. Usch!
Mitt i den lilla parken, ungefär vid gungorna mötte jag en medelålders man som jag inte alls hade sett komma gående mot mig tidigare. Jag blev lite chockad och höll Lucky i halsbandet för att han inte skulle rusa fram. Mannen sa att det var ok och jag släppte Lucky så att han fick hälsa. Mannen frågade om det var en busig liten hund och jag svarade att han var ganska busig. Vi detta laget var jag beredd att gå vidare men då började han prata med mig och frågade om jag ofta brukade rasta hunden där och vad hunden hette och om han behöver rastas ofta. Jag kände att det var lite obehaglig stämning i luften och ville skynda mig hem när han sträckte fram sin hand och tog tag i min och frågade vad jag hette. Jag drog åt mig handen, sa vad jag hette och att jag var tvungen att gå. Han sa att vi nog ses igen och "ha en njutbar kväll".
Det kan givetvis vara så att han inte menade något illa med det hela alls och att det bara slumpade sig så att han var i en mörk park samtidigt som jag och bara ville vara trevlig. Men mina tidigare upplevelser av äckel säger mig att om jag börjar känna mig obehaglig till mods så är det antagligen rätt.
Nu är jag hemma i min lägenhet och försöker skaka av mig upplevelsen. Usch!
Kommentarer
Trackback
