Jobbig dag
Varför?
Lucky har varit skitjobbig andra halvan av dagen och varit sjövild när vi bara varit ute för att kissa, vait sjövild inomhus och dessutom juckat mot mig för första gången. Jag hatar när hundar juckar mot mig och blotta tanken på att min lilla pälsboll gör det får det att vändas i magen på mig. Jag sa till honom på skarpen och då slutade han. Men han fortsatte att vara skitjobbig och sjövild vilket resulterade i att jag behövde ta fram kompostgallersburen och sätta honom där tills han lugnade ner sig. Då började han pipa och gny som en blandning mellan fågel och döende gris, det slutade han visserligen med efter 10 min och la sig och bet på tidningspappet istället.
Jag har också läst massa på hundforum och nu känner jag mig bara tokigt förvirrad över saker som hur mycket det är ok att promenera med Lucky och om jag skall busa och skojbråka med honom eller inte. Jag vill inte att han skall bli en överstimulerad hund som föväntar sig att något skall hända varje sekund.
Jag vill ju vara en bra matte som gör allt rätt och eftersom jag så desperat vill göra rätt blir jag också livädd för att göa fel. När jag kom på mig själv med att bli äcklad av att Lucky juckade mot mig skämdes jag så att jag höll på att börja gråta. För det ingår inte att bli äcklad och arg på sin lilla valp i min bild av att vara en bra matte.
Jag hoppas att det känns bättre imorgon.
Förtvivla inte. Du ÄR en bra matte. Det kan inte bli fel med din omsorg och kärlek :D
Det kommer komma MÅNGA sådana dagar under hans första år. Vet jag av egen erfarenhet ;) Det betyder inte så mycket att man gör något fel utan mer att dom utvecklas! Istället för att busa och skojbråka med honom när ni ska göra saker kan du försöka hitta lite lugnare aktiviteter som han blir tröttare av. T ex gömma godis i lägenheten, stoppa godisen i en tom toapappersrulle som han sedan får göra sönder för att få ut godiset ur. Sånt brukar vara bra!
Vill du att han ska få träffa lite andra hundar kan jag och Spader ställa upp. Hon är snäll och bra med hundar! Det är bara att säga till isf :)
Förtvivla inte! En viss ambivalens ingår i föräldraskapet vet du! :) Det är nyttigt, hjälper dem att bli självständiga! :) Man kan bli hur irriterad som helst på sitt djur, det som räknas är att man inte slår dem och är glad större delen av tiden. Skulle någon annan börja kritisera Lucky så garanterar jag att alla moderskänslorna skulle hoppa fram och försvara honom direkt! :) Kram!
Du är jättejättefin som matte, det hör jag det. Det är skitjobbigt att ha valp, så är det bara. Ha inte dåligt samvete över att du låter honom ha tråkigt en timma då och då och träna honom i att vara passiv. Sen kan ni söka godis och gå på promenad emellanåt, men se tråkighetsträningen som en nödvändighet - också för att du ska må bra och få tid över att göra andra saker än leka med honom, träna och gå ut.
