Johanna Aurora

Jag och Erik spontanbestämde oss för att åka till saltholmen för att slappa lite på klipporna och plaska i vattnet. Det var precis lagom varm i solen och en lätt bris gjorde temperaturen mycket behaglig.


Min vana trogen smorde jag in mig i massa solskyddsfaktor 40 för att inte bli vare sig brun eller röd. Givetvis sprutade jag lite i Eriks ansikte för att han inte skulle bli röd, fast mest för att det var roligt och såg snuskigt ut.

Fantastiskt bra sömn inatt men fortfarande trött och slut i kroppen efter halsflussen och antibiotikakuren, det tar verkligen på krafterna att vara sjuk! Tyvärr åt jag upp all tänkbar frukostmat igår och måste gå och handla innan jag kan äta något. Jag har iallafall överstigit dagens första hinder, jag har duschat, klätt mig samt smort in mig i solkräm. Det är de små sakerna som räknas idag.

Jag är väldigt sugen på att skaffa en hund till som sällskap till Lucky, men jag får nog sansa mig lite och vänta tills Lucky iallafall blivit två år och vuxen.

Positivt tänkande. Jag tänker på alla saker Lucky är duktig på istället för att fokusera på de mindre bra beteendena.
Han är väldigt duktig på att...

* Sitta fint
* Ligga
* Stanna kvar i lägenheten om jag säger "sitt kvar" när jag skall gå ut.
* Lyssna på mig när vi är inomhus och jag säger säger "Nej" om något.
* Åka buss & spårvagn
* Söka efter människa ( mig)

Och förutom allt detta är han väldigt gosig och gillar att kela och busa mest hela tiden. Det är lätt att bli trött på honom när han är stressig och inte vill lyda alls, men i grund och botten är han ju det finste som finns!
Han är dessutom lite mer än 6 månader nuvilket betyder att han både håller på att bli könsmogen och att han går in i spökåldern och vill skälla lite extra på allt.

Tålamod är svårt ibland.

Så kommer en sån där dag när Lucky är helt sjövild på valpkursen och bara vill leka med de andra valparna HELA tiden, jag sitter och försöker lugna ner honom men det går inte speciellt bra alls och ylandet, gnällandet, skällandet och dragandet i kopplet fortsätter. Svårt att tycka att man är en bra matte då. Alla andra hundar var tystare och lydigare.

Men alla dagar är inte solskensbra och jag tänker i huvudet att jag skall börja leka fler spårlekar och träna upp söket mycket mer.
Men inte ikväll.

Det var alldeles för varmt och jag var alldeles för hängig för att det skulle bli någon vidare tur på stan idag. Jag köpte ett par lila leggins och en turkos oversize t-shirt på gina tricot, sådana där kläder som man aldrig kan ha för många av känns det som :) speciellt som jag älskar att gå omkring i klänning och leggins. Jag köpte även en almenacka och sushi innan jag begav mig hemåt.

Det var fullt av flak med skrikande studenter längs med gatorna och jag kände mig gammal när jag tänkte att det var hemskt vad de väsnades :P

Det är mycket funderingar just nu. Funderingar kring om jag verkligen skall läsa kursen i Naturkatastrofer på 7,5p i början av sommaren eller om jag skall strunta i det och ha iallafall tre veckors ledigt innan jag börjar jobba. Jag vet inte än hur mycket jag kommer att jobba i juni, mycket känns väldigt osäkert än så länge innan jag fått schemat från jobbet.

Ute är det strålande väder och jag skall strax bege mig ut i solen för att inhandla en ny kalender och lite sushi.

Opponeringen idag gick bra och det känns relativt lätt att åtgärda "felen" som opponenterna och handledaren hittat. Ett steg närmre sommaren, fast egentligen inte eftersom det är tänkt att jag skall läsa en kurs i naturkatastrofer på 7,5p. Men vi får se hur det blir med det, i vilket fall som helst så blir det något helt annorlunda mot att läsa och skriva om socialt arbete.
Jag är förvånad över att det är så vansinnigt slappt och lätt att plugga, det känns som att jag mest är ledig hela tiden. Det blir visserligen vad man gör det till, men har man inte som mål att få VG på allt så går det att flyta igenom studieåren ganska lätt.

Halsflussen har lagt sig lite, halsen gör fortfarande lite ont men allmäntillståndet är inte i närheten av lika hemskt som förra gången. Jag har dessutom fått ett penicillin som smakar persika(!) - det är i tablettform men tabletterna är dragerade med någon form av persikosmak. Fantastiskt trevligt, bortsett från att det fortfarande gör jävligt ont att svälja dem pga halsmandlarnas storlek.

Här kommer lite bilder från veckan som gått.

Först ut är Lucky i det gröna


Sedan lite bilder från i fredags...Erik, Josefine, Alla i sängen och En slumrande liten hund :D

Nu har jag svalt den första penicillintabletten och kan bara hoppas att det iallafall inte blir värre nu. Typiskt att det inte skulle gå över av den första kuren antibiotika, men nu förstår jag verkligen att jag måste operera bort halsmandlarna. Inte speciellt kul att det då är opponering hela dagen imorgon i skolan, jag får proppa i mig lite värktabletter och lida mig igenom det.

Jag glömde förresten berätta att Lucky gjorde succé igår på gruppboendet samt att jag jobbade mitt första "riktiga" pass och inte bara gick bredvid som jag gjort tidigare. Jag var helt slut när jag kom hem, men det var en skön trötthet eftersom jag kände att jag gjort något bra.

Klockan närmar sig 7 och jag försöker idogt att få tag på någon från jobbet för att meddela att jag inte kommer att kunna komma idag som planerat. Under natten har halsen svullnat upp ytterligare och det har fyllts på med diverse små varproppar i alla vinklar och vrår, halsflussen är på återtåg - segertåg eftersom den tydligen överlevt den förra penicillinkuren och legat i dvala i två veckor.
Det känns inte speciellt roligt kan jag meddela, inte speciellt roligt alls!

Jag får fortsätta att ringa och hoppas på att jag kommer fram samt att jag under dagen får en tid till vårdcentralen.

Min hals jävlas med mig igen och jag tycker ärligt talat inte speciellt mycket om den. Svullen och öm, som om någon rispat den med sandpapper, men ingen direkt halsflusskänsla iallafall. Antagligen bara något otrevligt förkylningsvirus eftersom jag även är helt täppt i näsan. Jag är vansinnigt trött på att vara småsjuk hela tiden, hade varit skönt att få reda på orsaken till dessa ständiga förkylningar. Hoppas att remissen till öron-näs-hals ger något svar.

Annars har jag sovit gott och skall strax till jobbet, dagen till ära skall jag ta med mig Lucky :) De boende kommer att bli helt galet glada!

Igår var sista svarsdagen för lägenheten jag kikat på, håll tummarna för att det är jag som får den!

Mellanlandning hemma för att duscha och byta om!
Massa god mat med Erik och Josefine igår - mycket trevligt! Nu bär det snart av mot melodifestivalshäng och pizzabak :)

Nu är han hemma hos mig igen - ordningen är återställd oh mitt hjärta åter på plats!


Men han har en liten knöl mitt på pannan som jag oroar mig liute över. Tydligen hade mamma plockat bort en fästing från honom där igår - fästingen satt dessutom som berget! Jag funderar på om det kan vara något ben kvar eller något eftersom det fortfarande är lite svart och känns som en knöl. Hoppas att det inte är borelia :S

Jobbdagen är slut och det känns egentligen inte som jag jobbat alls, bara som att jag varit uppe sedan 5.30 ( vilket är mycket sällsynt för min del). Jag älskar jobbet, det känns helt fantastiskt att strosa omkring och prata med de boende, pyssla lite med dem och fixa mat hela dagen.
En kanongrej är att jag skall få ta med mig Lucky dit nästa gång när jag jobbar och så skall vi se hur det funkar - funkar det bra kommer jag att kunna ta med honom vid fler tillfällen i sommar och slipper ha honom hos mamma och pappa hela sommaren. Nu slipper jag oroa mig för att vara utan min lille baby i sommar :)

Dags att köpa ny solkräm förresten! Eftersom jag är nojjig för cancer + tycker att jag är snyggare som blek väljer jag som vanligt en med hög solskyddsfaktor, från 20 och uppåt. Problemet brukar vara att jag inte hittar någon hyfsat billig solkräm som känns "lätt" och inte klibbar och gör att huden känns och ser flottig ut. Jag har köpt en liten flaska "Nivea Light Feeling Sun Lotion" som jag skall testa och se hur det funkar. Jag återkommer med recension!

Klockan är snart 06 och jag skall strax till jobbet. Rastlös natt utan speciellt mycket sömn spelar ingen roll när solen skiner in genom fönstret och jag faktiskt vill jobba.
Sminket är minimalt, som så ofta på vardagarna numera. Ögonbrynspenna för att markera ögonbrynen och concealer för att täcka eventuella röda prickar.

Jag kikade på lägenheten jag fått visningserbjudande på idag och den var helt fantastisk! Precis lagom stor (40kvm) för att det skall kännas som en riktig lägenhet och inte en sorts mellanlandning som lägenheten jag bor i nu känns som.
Det var två andra som hade varit och kikat på den och som verkade intresserade så nu är dte bara att hålla tummarna för att det är jag som får den!

http://frisortips.blogg.se/1210841825_vinn_dfi__american_cr.html

Var med och tävla! Tävlingen stängs idag kl 12!

Efter nattens mardrömmar om egna psykoser och ålbett ( yes, mycket vanligt har jag hört...) har jag färdigställt analysen till b-upsatsen. Jag har skjutit upp oväsentligheter som att duscha och äta en riktig frukost, men jag funderar nu på att ta itu med det också.

Det är dammigt och smutsigt i min lägenhet, och jag har ingen som helst lust med att städa. Istället sitter jag lite småledsen framför datorn och önskar att smutsen bara försvann.
Och så saknar jag min hund, som jag förhoppningsvis får träffa på fredag igen. Lilla valpnosen saknas.

Idag har jag jobbat min första dag på gruppbostaden jag skall jobba på i sommar. Jag har varit ganska nervös inför hur det skulle vara, speciellt eftersom jag inte haft denna typen av jobb tidigare. Det gick i vilket fall som helst helt galant och jag stormtrivdes med både de boende och personalen. Jag känner att det kommer att bli riktigt roligt att arbeta mer där i sommar, skön känsla.

Det tråkigaste jag vet är att vänta på olika saker. På bussen, vänner, lönen, mat, lov, helg , sms osv.
Det finns inget att göra när man väntar, musik räcker inte riktigt hela vägen och irritationen försvinner inte alltid.
En av mina minst smickrande sidor är att jag har ganska lätt för att bli irriterad på, ja i princip allt. Vissa dagar finns irritationen sjudande under ytan och gör mig grinig och småelak utan att jag egentligen tänker på det förrän jag helt "plötsligt" blir supernere och vill gråta lite och tycka synd om mig själv. Men efter "kraschen" brukar det vara bortblåst och då mår jag bra igen.

Psyket är spännande men jag hatar fortfarande att vänta.

Jag har tvättat, färgat håret, ätit god sushi och fått ett lägenhetserbjudande - jag skulle vilja säga att denna måndag går ganska bra än så länge :)

Jag är bakfull och trött, som vanligt inte alls pepp på att skriva på uppsatsen. När jag tänker efter så förtjänar jag nog en pizza och några avsnitt av "How I met your mother" innan jag behöver dra igång uppsatsskrivandet.

Jag fick godkänt på min komplettering i Kriminalitet och Prevention vilket betyder att jag inte har något som ligger kvar och gnager. Hell yeah!

Nyss var det en katt i korridoren utanför min lägenhet som jamade och jamade och lät ofantligt olycklig varpå jag öppnade dörren och gosade lite med den innan jag gick ner och släppte ut den i det "fria" igen. Jag gillar katter, funderar på att skaffa mig en liten vit kattunge som kan hålla Lucky sällskap när jag inte är hemma.

Jag drack öl igår och nu har jag ont i huvudet. Skall det vara så?



Jag, Jessica och Öl.

Grå dag med några få ljuspunkter. Jag har klippt mig och är mycket nöjd, egentligen skulle jag vilja gå ut och visa världen min fantastiska nya frisyr men då de flesta av mina vänner är opepp på att gå ut får det bli en annan gång :(

Jag sov snuskigt länge idag och kände mig helt totalt utvilad när jag väl gick upp. Nu har jag fått skrivit ner stödpunkter i två av intervjuerna till b-uppsatsen och känner att jag kommit på bra väg med den tidigare forskning ( även om det är ett jävla gissel).
Nu skall jag slappna av lite och försöka släppa stressen över skolan ( och allt annat med för den delen), kika på scrubs och äta lite choklad.

Ha!
Nu är motivationen tillbaks igen eftersom Lucky utklassade de andra valparna på övningen "hälsning och kvarsitt", vilket går ut på att jag sa "sitt still" till Lucky och sedan kom instruktören fram och hälsade på mig omväxlande glatt och vanligt medans Lucky hela tiden skulle sitta kvar och INTE springa fram och hälsa. Lucky var en jätteduktig vovve och rörde inte en fena en enda av gångerna. Vi fick massor av beröm och nu känner jag mig vansinnigt stolt över min lilla vargunge.

Sökning efter tidigare forskning idag igen och det suger. En annan sak som suger är att mitt bröd var mögligt och att jag därför inte fick något rostat bröd till min äggröra, knäckebröd duger men gör mig inte lycklig.

Fyra timmar till valpkurs och om jag skall vara ärlig känns det inte så motiverande längre, anledningen till det är att alla andras hundar är mycket lugnare och lydigare än Lucky när det kommer till att vara stilla och lyssna under genomgången. Lucky gnyr, skäller och försöker på alla sätt och vis att få kontakt och leka med de andra valparna medans jag sitter och försöker lugna ner honom.
Dessutom känner jag inte att slottskogen är den bästa platsen att träna nya saker på en valp som reagerar på allt och alla runtomkring.
Men vill jag att Lucky skall vara annorlunda? Självfallet inte  :D men ibland önskar jag att han kunde skärpa till sig i vissa sammanhang.

Jag har sökt artiklar i tre timmar nu och än så länge bara hittat en som har någorlunda relevans för vår b-uppsats, men skulle kunna säga att jag kört fast. Men jag har märkt att om man kört fast med något kan man övergå till att försöka med något annat man kört fast med tidigare. Med denna tanken i huvudet försökte jag mig på att klippa Luckys klor - och döm om min förvåning när jag lyckades! Visst har jag rivsår över hela armen och halsen, men klippt alla hans klor har jag iallafall och slipper nu planera in ett besök hos veterinären denna fullbokade vecka.

En liten seger är också en seger.

När man vaknar på morgonen kan man härja runt under mattes täcke tills hon vaknar och kelar med en.

Jag har verkligen ingen som helst lust med b-uppsatsen, vill mest bara få skiten överstökad så att jag kan fokusera på något annat än skolan. Jag sitter och lyssnar igenom intervjuerna och försöker fokusera och inte susa bort i slösurfande, det går ganska bra hittills. Tur att det iallafall är ett intressant ämne.

Jag har av någon anledning ont i öronen och är livrädd för att helt plötsligt dö utan någon förvarning. Hypokondi är ett spännande personlighetsdrag.

Tänka positivt, tänka positivt. Det är kul med uppsats och jag är glad, positiv och lycklig.

Vaknade av att Erik ringde och ville umgås, en kvart senare mötte jag upp honom på korsvägen då han kom från sitt jobb och jag kom från en vän jag övernattat hos. Jag tänkte att det ju kunde vara trevligt att promenera från korsvägen upp till mig i johanneberg, synd att jag inte tog in min fruktansvärt dåliga fysiska form + uppförbacke i den beräkningen. Väl vid willys var jag slut i huvudet och det dånade i öronen ( nej, SÅ dålig kondis har jag inte, men jag har just varit sjuk och klarar därför av ungefär ingenting i fysisk ansträngning ) och efter inhandlandet av tacostillbehör klev vi på bussen och åkte de sista hållplatserna hem till mig.

Väl hemma har de senaste avsnitten av scrubs avnjutits tillsammans med god mat och pepsi max.
Nu borde jag sätta mig och jobba på b-uppsatsen, men fan va omotiverad jag är.

Grillning hos Marcus och Oskar igår och det blev succéartat god mat och mycket trevlig söndagsstämning, sådär lite lagom  som man vill att det skall vara en söndagkväll helt enkelt.
Lucky var med och blev givetvis sammankomstens centrala punkt eftersom mycket få människor kan motstå  valppäls och småbus med  en liten varg :)

Jag kände mig väldigt fin i min nya klänning och skor, första gången jag sminkade mig på en vecka gjorde också sitt till för att jag skulle känna mig fin :)

 

En sammanfattning av maten kan göras:

Grillat kött av olika slag
Lax
Broccolli & ädelostpaj - som var vansinnigt god!
Grillade grönsaker
Risini
Korv
Hamburgare

Alla blev mycket mätta och belåtna, eller vad vet jag om det egentligen. Jag blev iaf mätt och belåten :)

Jag höll mitt löfte till mig själv och stannade hemma och tog det lugnt hela helgen utan en droppe alkohol. Det behövdes verkligen och jag känner att jag så sakteliga börjar få tillbaka krafterna efter halsflussen from hell ( tog den sista penicillintabletten idag och hoppas att det ALDRIG kommer tillbaka).

Lucky har blivit väldigt kelig och vill helst gosa och busa hela tiden om han får bestämma, samtidigt har han lugnat ner sig avsevärt och skäller inte lika mycket som tidigare samt att han blir väldigt matt av värmen. På dagarna vill han gärna ligga på något svalare ställe och vila eller bita lite i de små leksaksekorrarna.

Jag är väldigt fundersam när det gäller fästingmedel, tänkte ta en tur till apoteket för att rådfråga dem om det bästa + köpa en fästingborttagare. Jag vill inte att han skall få borelia samtidigt som jag inte vill att han skall få epilepsi av fästingmedlet ( händer ytterst sällan, men ändå).

Tips på rolig serie; "How I met your mom".

Jag och Lucky var på besök hos Cina igår och tog en promenad ner till havet i fiskebäck för att känna lite på vattnet. Jag vadade ut någon meter och vips så var Lucky där bredvid mig och plaskade omkring i det ännu ganska kalla vattnet. När han kom upp såg han ut som en liten råtta, men åtminstone en modig råtta i mammas ögon.



Cina



När jag kom hem senare på kvällen tog jag tag i skolarbetet och lyckades faktiskt bli klar med både kompletteringen i kriminologin och det som skall in till nästa handledningstillfälle i b-uppsatsen. Kändes väldigt skönt eftersom jag nu har resten av helgen ledig utan att känna någon enorm press på mig att prestera något. Nu skall jag bara återhämta mig och bli frisk.

Den lilla söta hundvalpens favoritplats är just nu på mina skor, helt plötsligt kan han vara försvunnen och när jag letar efter honom ligger han och sussar så sött på skorna :)



Smoothies är fantastiskt, här en mangosmoothie med lite jordgubbar på toppen.

"Hjärtat är bara en muskel, kärlek blott en konstruktion"

Ibland undrar jag verkligen hur folk tänker och jag känner gång på gång att jag inte orkar bry mig, att intresset sinar om felen är för(ödande) många. Hur skall man orkar med att tycka om någon till 100%, finns det ens något sådant längre? Eller har vi utvecklats till fullblodsegoister som är helt autonoma och bara behöver credit, cash och egoboostar?

Jag vill inte att det skall vara så.

Min kropp orkar ingenting längre, med stygga bakterier i kroppen och penicillinets påverkan känner jag mig helt matt. Att då dessutom ha mensvärk är inte att leka med. Men det lustiga är att det känns mer fantastiskt än ni kan ana, mycket beroende på helvetet jag upplevde innan penicillinet tog ner infektionen.

Stressen är svår att göra något åt, men jag vet iallafall vad som måste göras och klokt nog väntar jag lite tills jag frisknar till ytterligare innan jag tar itu med det på fullt allvar.

Jag köpte årets första jordgubbar idag och det är grönt överallt, jag tror det räcker för att göra mig harmonisk.

Jag vaknade inatt och var helt jävla övertygad om att halsinfektionen blossat upp med förnyade krafter, lyckades efter 1½h somna om igen och döm om min förvånad - när jag vaknade hade halsen blivit bättre! Jag som varit helt säker på att aldrig någonsin bli frisk, tänkt hemska tankar om akutoperationer och infektioner som sprider sig till hela käken och skallen.
Vilken lättnad.
Långt ifrån frisk, men iallafall lite mindre sjuk, och det räcker gott och väl för mig just nu. Att jag blir lite yr och anfådd av att gå till toaletten är ok så länge jag vet att det går över.

Och det bästa av allt; Fast föda igen!

Fy fan va segt det går innan penicillinet tar ner halsflussen helt! Jag har gått i något slags mellanting sedan jag vaknade imorse och jag orkar inte vänta längre. Jag kan inte minnas att det någonsin tog såhär lång tid innan medicinen verkade när jag var mindre och hade halsfluss nästan jämt.
Fan, jag hoppas att det inte är något annat som spökar, hade varit så jävla typiskt om jag hade en halsböld eller nåt :S

Efter ca 12h sömn kan jag konstatera att jag känner mig lite bättre. Magkatarren har tillfälligt släppt och febern, frossan och skakningarna likaså. Halsen är aningen bättre med gör fortfarande ont när jag sväljer. Men att det ändå går åt rätt håll är fantastiskt! Jag kanske t.o.m kan äta lite yoghurt idag som omväxling till barnmat eller insidan på vitt formbröd. Hurra!

Jag har faktiskt t.o.m duschat idag, det ni!

Jag fick en akuttid hos husdoktorn och vid 10-tiden hade jag svalt min första kåvepenin, men än har jag inte märkt av någon som helst förbättring, snarare det motsatta eftersom jag återfått magkatarren + allmänt illamående. Jag har antagligen ännu en helvetesnatt framför mig men jag hoppas innerligt på att vara friskare imorgon, eller iallafall inte har lika förödande ont.

Jag fick en remiss till öron-näsa-hals för att kolla upp mina halsmandlar i framtiden - det lutar åt att de blir bortopererade, men som jag känner nu vet jag inte om jag skulle härda ut efter själva operationen :S

Jag vill bara att smärtan skall försvinna.

Jag har sovit mindre än tre timmar inatt, resten av tiden har spenderats med att tokfrysa (frossa), gråta pga smärtan i halsen eller vara sjukt svettig. Kul natt.
Jag tror faktiskt inte att jag orkar mer nu, snällasnälla pappan skall komma och hämta mig och köra mig till vår husläkare så att han kan ta ett svalgprov samt skriva ut kåvepenin. Yes, jag har alltid varit ett halsflussbarn, men jag har aldrig fått halsfluss och influensa på samma gång. Detta överstiger i smärta och vanmod gången då jag var spybakfull ( behövde spy galla hela tiden) samtidigt som jag hade migrän, jag kunde inte böja mig ner mot toaletten för att spy då kommer jag ihåg utan fick använda handfatet.
Men detta är som sagt värre.

Nämnde jag att inga tabletter hjälper mer än kanske 10% och jag kan inte ta ipren och blanda det med alvedon eftersom jag hade magkatarr nyss och ipren underhåller magkatarren.

Det blir inte bättre, min ena halsmandel är täckt med varpluppar och lederna känns som om jag var 120år med ledgångsremautism och väderspänningar.

Detta är en av de värsta dygnen på riktigt, riktigt länge.

Detta är inte min helg.
Igår var jag på en trevlig tillstllning vid järntorget då jag plötsligt vid midnatt börjar få känningar av magkatarr, det eskalerar sedan till den värsta magkatarren jag någonsin varit med om och jag sitter i fosterställning och gråter för att det gör så ont. Daniel var en ängel och följde med mig i en taxi hem så att jag fick i mig en andapsin och lite vitt bröd, det tog fruktansvärda 20 minuter innan magkatarren var borta men när den väl försvann var det som att komma till himlen.
Några rostade mackor och scrubsavsnitt senare var det dags att sova och jag somnade som en stock.

Sedan vaknade jag vid 06 av att min ena halsmandel (inte den som i vanliga fall är stor som ett hus utan den andra)  gjorde diaboliskt ont samtidigt som hela huvudet bultade och lederna gick knappt att röra för att det gjorde så ont. Jag tog en ipren - utan annat resultat än att jag kände av att jag hade eber och frossa.
Jag är alltså sjuk - på riktigt.
Nu ligger jag bara i min säng och har fruktansvärt influensaont överallt och funderar på hur fan det kommer att gå på intervjuerna i borås imorgon. Jag måste verkligen närvara eftersom intervjuerna är själva kärnan och vi inte fått tag i någon bandspelare.

Nu skall jag ta en klunk vatten, gråta och försöka somna.

Födelsedagskalaset gick strålande och det kom precis lagom många för att det skulle kännas trångt och hjärtligt utan att bli för trångt.
Jag fick finfina presenter som verkligen passade mig, stort tack för det :)

Utgången till kelly's var kanske inte helt succéartad eftersom jag blev en aning för full och mådde lite illa, men det var ett trevligt sällskap som drog dit så vem var jag att säga nej till utgång då!
Spänningen höjdes ytterligare ett snäpp när min klack gick av på väg till burger king, det har aldrig hänt mig att klacken bara gått av sådär, men någon gång skall ju vara den första för allt.

Idag finns planer på att gå till slottskogen och fira våren, livet och en och annan födelsedag. Tills dess blir det till att vila och bota bakfyllan.

Idag fyller jag år och det har (mot min förmodan) gått riktigt smärtfritt och bra :D
Jag blev firad på morgonen och under dagen har jag fått massa gratulationer och presenter, sämre kunde det vara.
Nu har jag just kommit hem till min lägenhet igen och planerar att ta mig en dusch och sätta iordning de fina ljuslyktorna jag fått samty ta en kopp te ur de nya fina temuggarna.

Allt som allt, en riktigt bra dag!