Inte min helg
Detta är inte min helg.
Igår var jag på en trevlig tillstllning vid järntorget då jag plötsligt vid midnatt börjar få känningar av magkatarr, det eskalerar sedan till den värsta magkatarren jag någonsin varit med om och jag sitter i fosterställning och gråter för att det gör så ont. Daniel var en ängel och följde med mig i en taxi hem så att jag fick i mig en andapsin och lite vitt bröd, det tog fruktansvärda 20 minuter innan magkatarren var borta men när den väl försvann var det som att komma till himlen.
Några rostade mackor och scrubsavsnitt senare var det dags att sova och jag somnade som en stock.
Sedan vaknade jag vid 06 av att min ena halsmandel (inte den som i vanliga fall är stor som ett hus utan den andra) gjorde diaboliskt ont samtidigt som hela huvudet bultade och lederna gick knappt att röra för att det gjorde så ont. Jag tog en ipren - utan annat resultat än att jag kände av att jag hade eber och frossa.
Jag är alltså sjuk - på riktigt.
Nu ligger jag bara i min säng och har fruktansvärt influensaont överallt och funderar på hur fan det kommer att gå på intervjuerna i borås imorgon. Jag måste verkligen närvara eftersom intervjuerna är själva kärnan och vi inte fått tag i någon bandspelare.
Nu skall jag ta en klunk vatten, gråta och försöka somna.
Igår var jag på en trevlig tillstllning vid järntorget då jag plötsligt vid midnatt börjar få känningar av magkatarr, det eskalerar sedan till den värsta magkatarren jag någonsin varit med om och jag sitter i fosterställning och gråter för att det gör så ont. Daniel var en ängel och följde med mig i en taxi hem så att jag fick i mig en andapsin och lite vitt bröd, det tog fruktansvärda 20 minuter innan magkatarren var borta men när den väl försvann var det som att komma till himlen.
Några rostade mackor och scrubsavsnitt senare var det dags att sova och jag somnade som en stock.
Sedan vaknade jag vid 06 av att min ena halsmandel (inte den som i vanliga fall är stor som ett hus utan den andra) gjorde diaboliskt ont samtidigt som hela huvudet bultade och lederna gick knappt att röra för att det gjorde så ont. Jag tog en ipren - utan annat resultat än att jag kände av att jag hade eber och frossa.
Jag är alltså sjuk - på riktigt.
Nu ligger jag bara i min säng och har fruktansvärt influensaont överallt och funderar på hur fan det kommer att gå på intervjuerna i borås imorgon. Jag måste verkligen närvara eftersom intervjuerna är själva kärnan och vi inte fått tag i någon bandspelare.
Nu skall jag ta en klunk vatten, gråta och försöka somna.
Kommentarer
Trackback
