En plus en

Äntligen får jag vara ensam. Efter en helg i föräldrahemmet följd av ett dygn med Erik är det riktigt lyxigt att få vara för sig själv. Slippa inbillade konversationsmåsten, kunna lägga sig och sova en timme mitt på dagen utan att någon gnäller över att man är tråkig. Åh, jag älskar att vara för mig själv ibland!
Jag har en asocial sida som kommer fram då och då och just nu känner jag hur just asocialitet är det närmsta himlen jag kan komma.

Till middag funderar jag på att köpa en kycklingrulle utan sås från pizzerian nedanför huset, smaskigt och relativt billigt. Det är vansinnigt hur dyrt det är att leva i ett ensamhushåll, speciellt nä man tänker på vilka enorma summor man lägger ut på mat varje månad. Det är i princip billigare att äta middag ute varje dag och bara ha frukostvaror hemma. Men det faller platt eftersom jag tycke väldigt mycket om att laga mat.
Men jag kan bli irriterad på att det känns som att hela samhället är byggt på att man skall vara två, inte en plus en utan två.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0